Checklista vid dödsfall – att göra när någon dör

Om dödsfallet sker i hemmet ska du ringa 112 för att få hjälp med att tillkalla en läkare. På sjukhus eller äldreboende kontaktas läkare av personalen.

En läkare måste alltid formellt fastställa dödsfallet, oavsett var det inträffat. Läkaren skriver då ett dödsbevis och märker den avlidne med ett identitetsband. Det är också läkaren som bedömer om en obduktion behöver genomföras för att fastställa dödsorsaken eller om dödsfallet ska polisanmälas, till exempel vid olycka, misstanke om brott eller om identiteten är okänd. I sådana fall är det Polismyndigheten som beslutar om rättsmedicinsk undersökning.

Som anhörig har du alltid rätt att begära en skriftlig redogörelse för dödsorsaken. Den dokumenteras i ett dödsorsaksintyg som skickas till Socialstyrelsen.

När någon har gått bort behöver de närmaste informeras – både av respekt och omtanke, och för att de ska kunna vara delaktiga i beslut och planering. Det gäller också enligt lag.

Enligt Ärvdabalken är det den dödsbodelägare som tar hand om dödsboet som har ansvar för att omedelbart informera övriga delägare om dödsfallet. Dödsbodelägare är de personer som har rätt till arv eller bodelning, enligt lag eller testamente. Utöver delägarna bör du också meddela:

• Närmaste familj och släktingar
• Vänner och bekanta
• Arbetsgivare och kollegor
• Grannar eller hyresvärd
• Skola eller förskola, om barn är involverade
• Hemtjänst, städbolag eller andra aktörer som haft regelbunden kontakt

Du behöver inte själv meddela myndigheter inom stat, kommun eller region. Skatteverket får automatiskt information om dödsfallet från sjukvården, och vidarebefordrar uppgifterna till andra myndigheter och vissa företag. Många banker, försäkringsbolag och elbolag får också information automatiskt via detta system men det är ändå klokt att följa upp med dem vid behov.

Att meddela omgivningen kan kännas tungt, det är helt okej att ta hjälp av en anhörig eller vän om du inte orkar göra det själv.

Att anlita en begravningsbyrå tidigt underlättar både det praktiska och det känslomässiga. Vi på Begravningsbolaget hjälper dig att planera begravningen – från första samtalet, genom alla val och till ceremonins genomförande.

Vi ser också till att du får ett dödsfallsintyg med släktutredning, ett dokument som behövs för att hantera dödsboet, till exempel i kontakt med banker, försäkringsbolag eller hyresvärd. Intyget kan annars beställas från Skatteverket, men när du anlitar oss hjälper vi dig att få det direkt och korrekt.

Ring oss direkt på 010-146 33 00 eller mejla oss på info@begravningsbolaget.se så återkommer vi till dig.

Det är viktigt att den som ansvarar för dödsboet får tillgång till posten som kommer i den avlidnes namn. Därför bör du så snart som möjligt ordna med eftersändning av post till en adress där posten kan tas om hand. Det gör du via Svensk Adressändring, antingen på deras hemsida eller genom att kontakta deras kundtjänst.

För att minska mängden onödig post kan du också sätta upp en skylt om att reklam undanbedes vid dödsboets adress. Dessutom går det att spärra adresserad direktreklam via SPAR (Statens personadressregister).

Spara all viktig post, som till exempel räkningar, kontoutdrag och försäkringsbesked, i en särskild pärm. Den ger en bra överblick över dödsboets ekonomi och avtal. Allteftersom ny post kommer in, kan du även börja meddela företag, banker, försäkringsbolag och andra avsändare om dödsfallet.

Om den avlidne bodde ensam är det viktigt att snabbt se till bostaden. Börja med att ta hand om sådant som annars snabbt kan orsaka lukt eller ohyra. Töm kyl och frys, släng färskvaror i skafferi, töm soporna och ta bort vissna blommor.

För att minska risken för inbrott är det klokt att få bostaden att se bebodd ut:

• Använd timer för att tända och släcka lampor
• Dra för gardiner delvis
• Se till att posten inte samlas i dörren
• Låt någon titta till bostaden regelbundet

Tänk också på att:

• Vattna blommor eller ta hem dem
• Sänka värmen om bostaden står tom
• Samla in extranycklar och kontrollera vem som har tillgång
• Flytta eventuella fordon från gatan, parkering eller garage
• Lämna tillbaka lånade böcker, filmer och hjälpmedel
• Hämta personliga tillhörigheter som kan finnas kvar på sjukhus, vård- eller omsorgsboende

Om den avlidne hade vapen eller ammunition i sin ägo ska dessa lämnas in till polisen. Mediciner ska lämnas tillbaka till apoteket. ID-handlingar som pass, körkort och legitimation bör makuleras.

Om den avlidne hade gravrättsansvar för en befintlig grav, är det även viktigt att anmäla en ny gravrättsinnehavare.

Husdjur
Om den avlidne hade husdjur behöver de tas om hand omedelbart, se till att djuret får mat, vatten och trygghet. Börja med att ordna en tillfällig lösning, exempelvis hos en anhörig eller granne. Det permanenta ansvaret kan lösas längre fram, men det akuta behovet är att djuret inte lämnas ensamt.

Så snart dödsfallsintyget är på plats är det viktigt att du tar kontakt med den avlidnes banker och försäkringsbolag. Det första steget är ofta att stoppa alla autogiron och stående överföringar, särskilt om dödsboets ekonomi är begränsad. I vissa kommuner kan fortsatt betalning av räkningar påverka möjligheten att få begravningshjälp, alltså ekonomiskt stöd till begravningen för dödsbon utan tillgångar.

Utöver detta behöver du ta tag i andra viktiga bankärenden, som:

• Spärra bankkort och kreditkort
• Hämta ut kontoutdrag för att kartlägga tillgångar och skulder
• Säga upp eventuella bankfack
• Kontrollera om det finns reverser eller borgensåtaganden

Tänk på att banken kräver dödsfallsintyg, och ibland även en fullmakt från övriga dödsbodelägare, för att du som enskild delägare ska kunna agera.

Kontakta även försäkringsbolagen. Vissa försäkringar faller ut vid dödsfall, exempelvis liv- och olycksfallsförsäkringar, medan andra behöver sägas upp eller föras över, som hem-, bil- och villaförsäkringar. För att inte gå miste om ersättningar är det viktigt att du gör detta så snart som möjligt.

För att undvika onödiga kostnader i dödsboet är det viktigt att så snart som möjligt se över vilka avtal, abonnemang och medlemskap den avlidne stod på. Många av dessa löper vidare om de inte aktivt sägs upp och kan annars dra pengar från dödsboet helt i onödan. Börja med de vanligaste posterna:

• Hyresavtal
• El, gas, vatten och sophämtning
• TV, telefon och internetabonnemang
• Tidningsprenumerationer och streamingtjänster
• Garage, parkeringsplats, leasingavtal eller andra fasta tjänster

Gå även igenom eventuella medlemskap i föreningar eller klubbar. Det kan röra sig om idrottsföreningar, fackförbund, pensionärsföreningar eller hobbygrupper. Kom ihåg att vissa medlemskap har ett insatskonto eller värde som kan betalas ut till dödsboet vid avslut.

Alla hjälpmedel som lånats från vården, som rullstol, rollator eller andra medicintekniska produkter, bör också lämnas tillbaka till hjälpmedelscentralen.

Du behöver inte ha koll på allt från början, vissa abonnemang eller fakturor blir synliga först när posten börjar komma. Men genom att vara proaktiv kan du snabbt minska utgifterna och förenkla dödsboets ekonomiska hantering.

Många personer väljer att dokumentera sina önskemål kring begravningen i förväg. Det kan handla om allt från val av plats, musik och klädsel till om man önskar en traditionell begravning i Svenska kyrkan eller en friare, borgerlig begravning. Vissa väljer också att helt avstå från ceremoni. Sådana önskemål kan finnas:

• I Vita Arkivet, Livsarkivet eller Begravningsbolagets Livsdokument
• I en pärm i hemmet (ofta märkt med “Viktigt” eller “Önskemål”)
• I ett bankfack
• Hos en nära vän, anhörig eller juridisk rådgivare

Om det finns ett testamente är det viktigt att ta fram det i god tid, eftersom det kan påverka arv, bouppteckning och vem som får besluta i olika frågor.

Att tidigt få klarhet i vad den avlidne ville gör det lättare att planera och minskar risken för osäkerhet eller konflikter mellan anhöriga. Det är både praktiskt – och ett fint sätt att hedra personens vilja.

En bouppteckning är en juridisk handling som visar vilka tillgångar och skulder som fanns i dödsboet vid dödsfallet. Den ska upprättas senast fyra månader efter dödsdagen och skickas in till Skatteverket för registrering.

Bouppteckningen fungerar som dödsboets identitetshandling och behövs för att till exempel kunna avsluta konton, sälja bostad, ta ut pengar från banken eller genomföra ett arvskifte. I bouppteckningen listas dödsbodelägare, eventuellt testamente, äktenskapsförord och samboavtal samt en värdering av den avlidnes tillgångar och skulder.

Du kan göra bouppteckningen själv med hjälp av Skatteverkets blankett, men många väljer att ta hjälp – särskilt om dödsboet är komplext eller om det finns flera delägare. Vi på Begravningsbolaget kan förmedla kontakt med erfarna jurister som hjälper dig genom hela processen.

Även det år en person avlider ska dödsboet deklarera. Har dödsfallet skett under innevarande år lämnas deklarationen in nästa vår. Skatteverket skickar deklarationsblanketten till den adress dit dödsboets post eftersänds.

I deklarationen anger du inkomster, avdrag och tillgångar som gäller fram till dödsdagen. Har dödsboet haft inkomster efter dödsfallet, till exempel ränteinkomster eller försäljning av bostad, ska dessa också redovisas.

Om du känner dig osäker kan det vara klokt att anlita hjälp, särskilt om det finns fastigheter, aktier eller andra tillgångar som kräver värdering. Vi kan hjälpa dig hitta en kunnig rådgivare.

När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket är det dags att göra ett arvskifte – alltså att fördela arvet mellan de som ärver. Arvskiftet görs med ett skriftligt avtal där det framgår vem som får vad, exempelvis pengar, bostad, fordon eller lösöre.

Om alla dödsbodelägare är överens kan ni skriva under arvskifteshandlingen tillsammans. Vid oenighet kan det krävas att en boutredningsman eller skiftesman utses av tingsrätten.

Tänk på att det är först efter att arvskiftet är klart som tillgångarna kan föras över och dödsboet avslutas. Innan dess behöver dödsboet fortsatt administreras, till exempel betala räkningar och deklarera.