Att ta hand om ett dödsbo innebär både juridiskt ansvar och praktiska uppgifter. Som dödsbodelägare behöver du fatta beslut, hantera ekonomi och se till att allt som hör till dödsboet tas om hand. Här får du en överblick över vad det innebär att ta hand om ett dödsbo, vilka regler som gäller och hur du som närstående kan få hjälp.
Dödsboet styrs av ett antal juridiska regler och praktiska förutsättningar. Här går vi igenom vad som gäller – från vem som företräder boet till när det upphör.
Dödsboet företräds gemensamt av dödsbodelägarna – det vill säga de personer som har rätt till arv eller annan andel i boet. Det kan exempelvis vara efterlevande make, sambo (i vissa fall), barn eller testamentstagare. Det är även möjligt att ge någon en fullmakt för att agera å dödsboets vägnar.
För att ta reda på vem som är dödsbodelägare beställer man ett dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket. Det visar vilka personer som enligt folkbokföringen är närmast anhöriga och därmed har rätt till del i dödsboet. Ibland behöver man också göra en utökad släktutredning för att säkerställa dödsbodelägarkretsen. Om det finns ett testamente kan även testamentstagare räknas som dödsbodelägare, vilket då framgår av testamentet. Vid oklarheter eller behov av tolkning kan det vara klokt att ta hjälp av en jurist.
Endast dödsbodelägare har rätt att tillgå den avlidnas hem och egendom.
Huvudregeln säger att inget i dödsboet får delas upp, slängas eller skänkas bort innan bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket. Det går bra att städa, ta hand om matvaror och liknande, men all egendom ska bevaras tills dödsbodelägarkretsen är fastställd och dödsboets tillgångar och skulder har dokumenterats.
Ett dödsbo omfattar alla tillgångar och skulder som fanns i den avlidnes namn vid dödsfallet. Tillgångar kan vara pengar på banken, bostad, bil, värdepapper, smycken och andra personliga ägodelar. Samtidigt ansvarar dödsboet för att betala av den avlidnes skulder – till exempel bolån, kreditkortsskulder eller obetalda räkningar. Det kan även finnas avtal som behöver sägas upp eller föras över, som el, hyra eller försäkringar.
Allt detta ska i regel redovisas i bouppteckningen, som är dödsboets officiella sammanställning. Om skulderna överstiger tillgångarna ska dödsboet hanteras som ett så kallat ”insolvent dödsbo”. Arvingar ärver aldrig skulder, men tillgångarna ska i första hand användas för att betala av skulderna.
Ett dödsbo kan vara skuldsatt. Om tillgångarna inte räcker till alla kostnader gäller vissa prioriteringar. Begravningskostnader ska enligt praxis betalas i första hand. I vissa fall kan du ansöka om begravningshjälp från kommunen. Skulder som inte kan betalas skrivs vanligtvis av – arvingar ärver aldrig skulder.
För att dödsboet ska kunna upphöra behöver bouppteckningen vara registrerad, ett eventuellt arvskifte vara genomfört där alla tillgångar är överförda till arvingarna. Först då kan dödsboets konton avslutas och boet formellt upphöra.
Som dödsbodelägare ansvarar du bland annat för att:
Behöver du en grundligare genomgång över vad som behöver göras direkt efter ett dödsfall? Vår checklista vid dödsfall guidar dig steg för steg.
Det är mycket att hantera mitt i sorgen. Våra rådgivare på Begravningsbolaget hjälper dig att förstå vad som behöver göras. För dig som vill ha juridiskt stöd erbjuder vi dödsboförvaltning genom vårt systerbolag Juristbolaget.