Arvskifte – dela upp arvet
När någon går bort lämnas inte bara sorg och saknad, utan ofta även frågor om arvskiftet. För anhöriga är det ofta både känslomässigt tungt och juridiskt komplext, särskilt om det finns många tillgångar eller flera dödsbodelägare. Här guidar vi dig genom hur arvskiftet går till, vad som händer om man inte är överens och hur professionell hjälp kan underlätta.
Vad är ett arvskifte?
Arvskifte betyder att dödsboets tillgångar, som pengar, fastigheter och andra värdeföremål, delas upp mellan de personer som har rätt till arvet. Fördelningen sker enligt arvsordningen i ärvdabalken, men kan förändras om det finns ett testamente vid dödsfallet. Dödsbodelägarna kan också, om de är överens, komma fram till en annan fördelning än vad som framgår av arvsordningen eller testamentet.
Hur går arvskiftet till?
Innan arvskiftet kan genomföras måste bouppteckningen vara registrerad hos Skatteverket och dödsboets skulder vara reglerade. När detta är klart sker arvskiftet oftast i följande steg:
- Slutlig värdering av tillgångar
Inför arvskiftet kan en uppdaterad eller mer exakt värdering behövas. Syftet är att fördelningen ska spegla de aktuella marknadsvärdena, men dödsbodelägarna kan välja att utgå från de värden som står i bouppteckningen. Ibland behöver tillgångar också säljas, till exempel för att täcka skulder eller för att någon hellre vill få sin arvslott i pengar. - Arvskifteshandling upprättas
Här beskrivs i detalj hur arvet ska fördelas mellan dödsbodelägarna, inklusive uppgifter om den avlidne, dödsbodelägarna, tillgångar och skulder. Handlingen fungerar som ett utkast tills alla är överens. - Arvskiftesavtal signeras
När samtliga dödsbodelägare skriver under blir arvskifteshandlingen ett juridiskt bindande arvskiftesavtal. - Fördelning av tillgångar
Pengar, fastigheter, aktier och personliga ägodelar fördelas enligt avtalet. Eventuella försäljningar registreras och överföringar görs till respektive arvtagare.
Oenighet och klander av arvskifte
Om dödsbodelägarna inte kan enas kan arvskiftet inte genomföras. I sådana fall kan tingsrätten utse en boutredningsman eller skiftesman för att lösa situationen. En skiftesman har befogenhet att fatta beslut om fördelningen av arvet, och beslutet blir då bindande för samtliga dödsbodelägare.
Klander av arvskifte innebär att man överklagar skiftesmannens beslut till domstol. Tidsfristen för klander är fyra veckor från att handlingen undertecknats och delgivits alla parter.
Vanliga frågor om arvskifte
Hjälp med arvskifte
Ett arvskifte kan bli både enklare och mer rättvist med professionella jurister som stöd, särskilt om det finns stora tillgångar eller risk för oenighet. Vårt syskonföretag Juristbolaget erbjuder juridisk hjälp med arvskifte. Med deras erfarenhet och kunskap kan du känna dig trygg med att allt hanteras korrekt och i enlighet med lagen.