Efter ett dödsfall behöver dödsboet deklareras. I de flesta fall är det en enkel uppgift, men vid försäljningar eller andra större händelser kan det krävas mer noggrann hantering. Här går vi igenom varför dödsboet ska deklarera, hur processen ser ut och vad du som anhörig behöver tänka på.
När någon avlider upphör inte deklarationsskyldigheten direkt. Dödsboet måste deklarera inkomster och händelser som inträffat under året, även om personen gått bort tidigare. Till exempel ska inkomster fram till dödsdagen tas upp i deklarationen året därpå. Om dödsboet senare säljer en bostad eller annan tillgång redovisas vinsten eller förlusten i deklarationen för det kalenderår då köpekontraktet skrevs.
Deklarationen ligger till grund för Skatteverkets beslut om den slutliga skatten. Först då framgår det om dödsboet ska betala kvarskatt eller få skatteåterbäring.
Även om dödsboet inte har några tjänsteinkomster måste en deklaration lämnas in, eftersom det kan finnas kapitalinkomster eller andra uppgifter som ska redovisas. Enligt lag gäller deklarationsskyldigheten för det år då den avlidne levde, och även därefter så länge dödsboet har inkomster eller gör försäljningar.
När du ska deklarera ett dödsbo görs det i stort sett på samma sätt som en vanlig deklaration, men det är dödsbodelägarna som tillsammans ansvarar för att den blir rätt och lämnas in. Processen kan se ut så här:
Om dödsboet säljer en bostad eller fastighet måste försäljningen deklareras, oavsett om det handlar om ett hus, bostadsrätt eller annan fastighet. I deklarationen ska både försäljningspriset och inköpspriset redovisas, tillsammans med kostnader som uppstod vid försäljningen, exempelvis mäklararvode, lagfart eller stämpelskatt. Vinsten beskattas som kapitalinkomst på samma sätt som för privatpersoner, men det går också att göra avdrag vid en eventuell förlust.
Om försäljningen sker innan bostaden eller fastigheten övergått till en arvtagare är det dödsboet som ansvarar för deklarationen. Den lämnas in året efter det kalenderår då köpekontraktet skrevs.
När ett dödsbo deklareras kan samma typer av avdrag göras som för en privatperson. Det kan exempelvis vara ränteutgifter på lån eller andra löpande kostnader. Om dödsboet har sålt en bostad eller fastighet kan även försäljningsrelaterade avdrag göras – till exempel för mäklararvode, lagfart, stämpelskatt och förbättringsutgifter som renoveringar eller tillbyggnader.
Däremot är begravningskostnader inte avdragsgilla i inkomstdeklarationen. De tas i stället upp som en kostnad i bouppteckningen, där de påverkar dödsboets tillgångar och skulder.
Vårt syskonföretag Juristbolaget erbjuder deklarationshjälp – allt från att granska blanketten och se till att rätt avdrag görs till att deklarera försäljning av fastighet eller bostadsrätt. Med stöd av en jurist minskar risken för fel och framtida problem, och ni kan känna er trygga med att deklarationen blir korrekt och komplett.