Vett och etikett när du ska gå på begravning

I de flesta fall är det rätt att gå på begravningen, även om du inte stod den avlidne nära. Din närvaro visar omtanke och uppskattas ofta av de anhöriga, oavsett om du är släkting, vän eller kollega.

Om tiden och platsen för begravningen står i dödsannonsen är det generellt en öppen inbjudan. Däremot kan det hända att familjen vill ha en mer privat ceremoni. I sådana fall står det ofta att begravningen ”äger rum i kretsen av de närmaste” eller ”i stillhet”. I så fall kan det vara klokt att avstå från att gå om du inte blivit särskilt inbjuden. Formuleringen behöver dock inte alltid tolkas bokstavligt, den kan också spegla en sinnesstämning. Är du osäker, hör av dig till de anhöriga och fråga.

I vissa fall publiceras dödsannonsen först efter ceremonin, med tillägget ”Begravningen har ägt rum”. Det signalerar att familjen valt att hålla avskedet helt privat.

Vid en kyrklig begravning kan man aldrig neka någon att delta, dörrarna ska hållas öppna. En borgerlig begravning kan däremot hållas helt privat.

Att ta med barn på begravning är en fråga som många föräldrar funderar över. Det finns inga rätt eller fel – allt beror på barnets ålder, mognad och vad ni som föräldrar tror är bäst för just ert barn. Många barn, även små, kan förstå att något sorgligt har hänt och kan må bra av att få vara med och ta farväl. Att inkludera barnet i begravningen kan hjälpa dem att bearbeta förlusten och känna sig delaktiga i familjens sorg.

Om du funderar på att ta med små barn, som en 2-, 4- eller 5-åring, kan det vara klokt att förbereda barnet i förväg. Förklara vad som kommer att hända, hur det kan kännas och att det är okej att bli ledsen. Det kan också vara bra att ha en vuxen i närheten som kan gå undan med barnet en stund om det behövs.

Ibland kan en bok hjälpa till att sätta ord på det svåra. Vi tillhandahåller barnböcker om sorg och avsked, både till familjen och till gäster, när vi ordnar begravningen. Hör gärna av dig om du är intresserad av böcker till ett barn i din närhet. Du kan också läsa mer om hur barn påverkas av sorg, som när ett syskon dör, under Att förlora ett barn.

Även om barnet går på förskola kan det vara viktigt att få vara med på begravningen. Och självklart får du som förälder lämna barnet på förskolan om du själv ska gå på begravning – prata med personalen så de vet vad som gäller och kan möta barnet med förståelse.

Om det bjuds in till minnesstund efter begravningen är det god etikett att meddela om du tänker delta – särskilt om det står uttryckligen i inbjudan eller dödsannonsen. Det hjälper de anhöriga att planera för mat, sittplatser och lokalförberedelser. Information om hur du anmäler dig hittar du ofta i dödsannonsen eller i den avlidnes minnesrum.

Tänk på att en minnesstund ofta är en personlig samling med begränsat antal platser. Även om det inte uttryckligen står att anmälan krävs, är det som regel uppskattat att höra av sig i förväg.

Du behöver inte alltid besöka begravningen eller minnesstunden för att visa ditt stöd. Det finns fler sätt att hedra den avlidne och visa omtanke till de anhöriga. Ibland går det att delta i en direktsänd begravning online. Många besöker också den avlidnes minnesrum för att tända ett ljus, skriva en hälsning, ge en gåva eller beställa blommor.

Behöver du hjälp att hitta orden? Läs gärna våra förslag på kondoleanser och minnesord för inspiration.

Som begravningsgäst är det bra att komma god i tid, gärna 15 till 20 minuter innan ceremonin börjar. Då hinner du hälsa på de som redan är på plats, ta av dig ytterkläder och hitta din plats i lokalen.

Vid stora begravningar, där många gäster väntas, kan det vara klokt att komma ännu tidigare. På så sätt undviker du trängsel och ger dig själv tid att landa i stunden.

De närmast anhöriga befinner sig ofta redan i ceremonilokalen eller anländer allra sist. Ofta finns någon från begravningsbyrån på plats i god tid för att hjälpa till och visa var du ska gå.

Blommor är en viktig del av många begravningar, och det finns vissa oskrivna etikettsregler. Som gäst är det vanligt att ta med sig en handbukett till ceremonin, särskilt om inget annat nämnts. Till den närmaste familjen ordnar ofta begravningsbyrån med handbuketter. Buketten läggs vid kistan eller urnan vid det personliga avskedet.

Vill du även ha med ett större blomsterarrangemang går det också bra. Dessa placeras i regel vid kistan eller urnan före ceremonin och kan beställas i förväg via begravningsbyrå, florist eller den avlidnes minnesrum. Tänk på att lämna blommorna i god tid före ceremonins början.

Du kan också komplettera blommorna med några skrivna ord. Om du har svårt att veta vad du ska skriva, kan våra förslag på minnesord och kondoleanser vara ett bra stöd.

När det kommer till begravningsklädsel finns det traditioner som fortfarande lever kvar, men också en ökad förståelse för personliga val. Enligt klassisk vett och etikett vid begravning bär gäster vanligtvis diskreta färger, ofta svart, mörkblått eller grått. Män bär ofta kostym, kvinnor klär sig i klänning, kjol eller byxor med täckt axel.

Men dagens begravningar ser olika ut. Ibland önskar den avlidnes anhöriga en ljus klädsel eller att gäster klär sig i något som speglar personens liv. Sådana önskemål står ofta i dödsannonsen eller meddelas direkt till gästerna. Det viktigaste är att klädseln signalerar respekt för stunden och för de anhöriga.

Om du är osäker på vad som gäller är det alltid okej att fråga den som organiserar begravningen eller kontakta begravningsbyrån.

Hur man sitter på begravning följer oftast en traditionell placering. De närmast anhöriga sitter längst fram på höger sida – en plats som ibland kallas för ”hjärtsidan”. Dit räknas make eller maka, barn och barnbarn, syskon, mor- och farföräldrar samt deras respektive. Även ingifta släktingar som svågrar, svägerskor och syskonbarn brukar sitta där. Övriga gäster sitter vanligtvis på vänster sida, mittemot de anhöriga. Den som är frånskild från den avlidne räknas inte som närmast anhörig.

Det finns dock inget strikt regelverk. Placeringen vid begravning påverkas också av lokalens utformning, hur många som kommer och anhörigas önskemål. Vid mindre begravningar sitter gästerna ibland på samma sida.

Om du är osäker på var du ska sitta kan du alltid fråga ceremonivärden eller någon från begravningsbyrån. De hjälper till att lotsa dig rätt

Att möta någon i sorg kan kännas svårt, men det viktigaste är att du visar att du bryr dig. Det behöver inte vara storslaget – en blick, en hand på armen eller ett enkelt ”jag tänker på dig” kan räcka långt. Klassiska uttryck som ”jag beklagar sorgen” används fortfarande ofta, men du kan lika gärna säga ”jag finns här om du behöver något”.

Du behöver inte ha alla svar. Att lyssna är ofta det finaste du kan göra – både under begravningen och i tiden efteråt. Sorg tar sig olika uttryck och det finns inget rätt eller fel sätt att reagera. Vissa vill prata, andra behöver tystnad. Att bara finnas till kan vara det viktigaste.

Vill du visa stöd på andra sätt kan du skicka blommor, hjälpa till med vardagssysslor eller laga mat. Många anhöriga uppskattar att stödet fortsätter även efter begravningen, när tystnaden ofta blir som mest påtaglig.

När det gäller kramar kan det vara klokt att avvakta till minnesstunden. Den personliga avskedsstunden vid kistan eller urnan är ofta laddad och många anhöriga behöver få uppleva den i lugn och stillhet. Vid minnesstunden finns det mer tid och utrymme att prata, visa omtanke och krama om.

Mot slutet av ceremonin får alla gäster möjlighet att ta ett personligt avsked vid kistan eller urnan. Det sker i tur och ordning, och du går vanligtvis fram på vänster sida, stannar upp en kort stund i stillhet och lämnar din blomma eller handbukett.

Det här är en viktig stund för många och även ett sätt att visa respekt för den avlidne och de anhöriga. Avskedet hålls oftast kort, så att alla hinner ta farväl. Du kan alltid besöka gravplatsen senare om du vill ha mer tid.

Du behöver inte vara orolig för att göra fel, ceremonivärden finns alltid på plats och visar vägen under avskedet.