Vad säger egentligen lagen om begravningar? En av de viktigaste lagarna att känna till är begravningslagen. Den reglerar allt från transport och gravsättning till tidsgränser och ansvarsfördelning. Här förklarar vi vad lagen innebär och vad du bör känna till.
Begravningslagen (1990:1144) är en svensk lag som styr hur avlidna ska tas om hand med respekt, värdighet och rättssäkerhet. Den omfattar allt från hur kroppen förvaras, till hur gravsättning eller kremering ska ske. Lagens syfte är att garantera en trygg och likvärdig hantering för alla i Sverige, oavsett tro, ursprung eller livsåskådning.
Det talas ibland om nya begravningslagen, men lagen har funnits sedan 1991. Däremot har den uppdaterats flera gånger. Den mest uppmärksammade ändringen kom 2012, då tidsgränsen för kremering eller gravsättning skärptes till senast 30 dagar efter dödsfallet.
Undantag kan medges vid särskilda skäl, exempelvis vid utlandsbegravning eller religiösa traditioner. Kontakta i så fall din begravningsbyrå eller Skatteverket för att ansöka.
Begravningslagen består av elva kapitel, men du behöver inte läsa hela lagen för att förstå vad som gäller. Här får du en praktisk genomgång av de viktigaste punkterna för dig som planerar, deltar i eller berörs av en begravning.
Lagen gäller alla som avlider i Sverige, oavsett religion eller livsåskådning. Den fastslår att alla har rätt till en värdig begravning och att samhället har ansvar för att ordna detta genom huvudmannen (vanligtvis Svenska kyrkan men i Stockholm och Tranås är det kommunen).
Alla folkbokförda har rätt till gravsättning på en allmän begravningsplats. Huvudmannen ansvarar för att det finns tillgång till gravar, även för den som inte är medlem i Svenska kyrkan. Det är också detta kapitel som reglerar vad som gäller för minneslundar, särskilda gravområden och möjligheten att återanvända en familjegrav eller välja en särskild gravplats.
Kremering får bara ske på godkända krematorier. Lagen styr vem som får bygga och driva krematorier, men också säkerheten i hur de fungerar. Som anhörig kan du få närvara vid kremeringen om du önskar.
Ett dödsfall måste konstateras av läkare som även utfärdar dödsbevis. Detta bevis är grunden för att få tillstånd till kremering och gravsättning. Dödsorsaksintyg ska också utfärdas och skickas till Socialstyrelsen. Begravningsbyrån hjälper ofta till att få fram dessa dokument.
Vill du få koll på vad som händer när någon dör – och vad som behöver göras?
Gravsättning eller kremering ska enligt lag ske senast 30 dagar efter dödsfallet. Om du behöver mer tid kan du ansöka om anstånd hos Skatteverket. Kremering kräver ett intyg från anhörig eller en skriftlig viljeyttring från den avlidne. Askan ska gravsättas senast ett år efter kremering. Det är inte tillåtet att förvara askan hemma.
Om du vill flytta en urna eller kista som redan har gravsatts, krävs tillstånd från Skatteverket. Flytt beviljas endast om det finns särskilda skäl, till exempel återförening i familjegrav eller flytt till hemland.
Gravrätten gäller i minst 15 men normalt 25 år och kan förnyas om graven är välvårdad. Gravrättsinnehavaren avgör vem som får gravsättas i graven och har rätt att påverka gravens utformning. Vid oenighet mellan flera innehavare kan huvudmannen eller Länsstyrelsen avgöra.
Här regleras undantag som kan bli aktuella vid till exempel krig, katastrofer eller allmän beredskap. Dessa bestämmelser påverkar sällan privatpersoner, men gör det möjligt att anpassa lagen i krislägen.
Alla som är folkbokförda i Sverige betalar en begravningsavgift via skatten. Den täcker grundläggande tjänster som gravsättning, lokal för ceremonin och transport till gravplatsen. Den är inte samma sak som kyrkoavgiften, som bara gäller medlemmar i Svenska kyrkan.
Vill du förstå vad som påverkar priset utöver begravningsavgiften? I vår guide om kostnader för en begravning går vi igenom vad som spelar in.
Skatteverket och Kammarkollegiet ser till att begravningslagen följs. Ett begravningsombud kan också företräda dem som inte tillhör Svenska kyrkan och kontrollera att deras rättigheter tillgodoses.
Om någon bryter mot lagen, till exempel om askan förvaras hemma eller om gravsättning fördröjs utan tillstånd, kan det leda till åtgärder eller böter. Som privatperson har du rätt att överklaga beslut, till exempel om gravsättning, gravrätt eller tillgång till ceremonilokal.
Begravningslagen har en tillhörande förordning, begravningsförordningen (1990:1147), som innehåller mer detaljerade regler och praktiska anvisningar. Där regleras till exempel:
Förordningen är ett viktigt komplement till själva lagen och används främst av kyrkogårdsförvaltningar, krematorier och andra aktörer inom begravningsverksamheten, men även du som anhörig kan ibland stöta på den vid särskilda frågor eller ansökningar.
Vill du ha hjälp att tolka lagen eller planera en begravning? Kontakta oss på Begravningsbolaget så hjälper vi dig.