Jordbegravning – så går det till i Sverige

Jordbegravning är den traditionella begravningsformen i Sverige, där den avlidne begravs i en kista som sänks ner i jorden. Här får du veta vad en jordbegravning innebär, hur det går till, vilka regler som gäller och vad du bör tänka på om du står inför att planera en sådan begravning – för dig själv eller någon närstående.

Hur går en jordbegravning till?

En jordbegravning innebär att den avlidne gravsätts i kista direkt i jorden, oftast i anslutning till begravningsceremonin. Det är den mest traditionella formen av gravsättning i Sverige och kan utföras enligt både religiös och borgerlig ordning. Nedan beskriver vi hur en jordbegravning vanligtvis går till vid en kristen begravning enligt Svenska kyrkans ordning.

Ceremonin avslutas oftast med att kistan bärs ut ur kyrkan eller kapellet under klockringning. Bärarna är ofta anhöriga eller ett bärarlag ordnat av begravningsbyrån. Är den avlidne medlem i Svenska kyrkan tillhandahålls bärarlag utan extra kostnad.

Väl vid gravplatsen läggs kistan på remmar eller rep och sänks försiktigt ner i jorden. Denna handling kallas jordsättning och är den formella gravsättningen. Därefter går gästerna fram en och en, lämnar blommor och tar ett sista farväl – en sed som kallas defilering. Prästen avslutar med en slutbön och lyser frid över graven.

Man kan också välja att avsluta ceremonin inomhus. I så fall sker jordsättningen senare, utan anhörigas närvaro, och utförs av kyrkogårdsförvaltningen.

Kistgrav – gravplatsen vid jordbegravning

Vid jordbegravning används alltid en kistgrav, det vill säga en gravplats där en kista sänks ner i jorden. Det är den vanligaste typen av gravplats för kistor och finns på de flesta kyrkogårdar i Sverige.

En kistgrav har ofta plats för 1–3 kistor, som placeras på olika djup, och kan även användas för gravsättning av upp till 12 urnor om det finns utrymme kvar. Efter att graven fyllts igen ska det enligt lag alltid finnas minst en meter jord ovanpå den översta kistan.

Kistgravar förekommer i två utföranden: gräsgravar och grusgravar. Gräsgraven har grästäckt yta runt gravstenen, medan grusgraven i stället har ett täcke av grus. Valet är ofta en smaksak eller styrt av kyrkogårdens lokala riktlinjer.

Till skillnad från exempelvis minneslundar är kistgraven en individuell gravplats där de anhöriga kan sätta upp en gravsten och smycka med blommor eller personliga föremål. Det är också vanligt att familjer väljer att dela en kistgrav som en gemensam viloplats över generationer.

Det är gravrättsinnehavaren som ansvarar för skötseln av en kistgrav. Den som inte själv vill eller kan ta hand om skötseln kan överlåta detta till kyrkogårdsförvaltningen mot en avgift.

Jordbegravning i Sverige – lagar och praktiska förutsättningar

Jordbegravning står idag för cirka 25–30 % av alla gravsättningar i Sverige. Enligt svensk lag måste alla avlidna gravsättas i kista – oavsett om det handlar om jordbegravning eller kremering. Det är inte tillåtet att begrava en kropp direkt i jorden eller endast inlindad i tyg, utan kista. Kistan ska dessutom vara tillverkad av obeständigt, biologiskt nedbrytbart material. Detta kan skapa utmaningar för vissa trossamfund, exempelvis inom islam där traditionen föreskriver gravsättning utan kista. I Sverige har en kompromiss utvecklats, där man i vissa fall använder mycket enkla kistor eller borrar hål för att jorden ska få kontakt med kroppen.

En annan viktig regel att känna till är att gravsättning, inklusive jordbegravning, måste ske senast 30 dagar efter dödsfallet, vilket regleras av begravningslagen. För många trosinriktningar, där det är tradition att gravsätta inom ett dygn, kan detta vara en utmaning. Särskilt eftersom det i Sverige ofta tar minst två till tre dagar att få alla nödvändiga intyg och godkännanden från Skatteverket. För att skynda på processen kan läkaren som konstaterat dödsfallet faxa dödsbeviset till Skatteverket direkt.

När det gäller gravens utformning ska det enligt lag finnas minst en meter jord ovanpå kistan efter att den har sänkts ner. Oavsett gravsättningsform krävs alltid ett gravsättningsintyg från Skatteverket för att begravningen ska kunna genomföras.

Hjälp med att planera jordbegravning

Oavsett om du vill planera din egen jordbegravning eller ordna för en anhörig finns vi här för att hjälpa till. Vi guidar dig genom alla steg – från val av gravplats till ceremoni och gravsättning. Kontakta oss för rådgivning eller för att boka ett planeringsmöte.

  • Chatta direkt Vardagar 08-17
  • Kontakta oss

Vanliga frågor om jordbegravning

Valet mellan jordbegravning eller kremering är personligt och kan styras av tradition, religion eller praktiska omständigheter. Jordbegravning kan kännas mer konkret och traditionell, medan kremering ofta upplevs som mer flexibelt när det gäller gravsättning. Om den avlidne inte lämnat önskemål är det de anhöriga som avgör vad som passar bäst.

Vid en jordbegravning grävs graven så att det finns minst en meter jord ovanpå kistan efter återfyllning. Det exakta djupet kan variera beroende på markförhållanden och om det finns plats för flera kistor i samma grav.

Ja, jordbegravning på vintern är fullt möjligt i Sverige. Kyrkogårdsförvaltningen ansvarar för att graven kan grävas även om marken är frusen. Ibland kan det kräva särskild utrustning eller förberedelse, men vintertid är ingen anledning att välja bort jordbegravning.

Kostnaden för en jordbegravning varierar beroende på val av kista, gravplats, transport, ceremonins omfattning och eventuella tilläggstjänster. Själva gravsättningen ingår i begravningsavgiften som alla folkbokförda i Sverige betalar. Däremot tillkommer ofta kostnader för gravsten och eventuell skötsel. Du kan läsa mer i vår guide om vad en begravning kostar.

Vid en jordbegravning sänks kistan med kroppen ner i jorden. Över tid bryts kroppen naturligt ner, precis som kistan som ska vara av biologiskt nedbrytbart material enligt svensk lag. Nedbrytningen sker långsamt och påverkas bland annat av jordens temperatur och sammansättning.

Jordfästning är en äldre benämning för den ceremoniella handlingen när den avlidne sänks ner i jorden och prästen uttalar de avslutande orden, ofta med fridlysning. Begreppet används främst i kristen tradition och är nära förknippat med jordbegravning.