Kondoleanser och minnesord

När någon har gått bort kan det vara svårt att hitta orden. Här får du vägledning, förslag och exempel på vad du kan skriva som kondoleans eller minnesord – i ett kort, på blommor, i en dödsannons eller vid begravningen.

Vad betyder kondoleanser och minnesord?

Kondoleanser och minnesord är två olika sätt att uttrycka sorg, omtanke och deltagande vid ett dödsfall – men i olika sammanhang.

Kondoleanser är en medkännande hälsning till de anhöriga, för att visa att du tänker på dem i sorgen. Du kan skicka den i ett kort, med blommor, som meddelande eller framföra den personligen. Ordet kondoleans kommer från latinets condolere, som betyder “att känna med”.

Minnesord, däremot, riktar sig till den som har gått bort. Det är några väl valda ord som uttrycker saknad, tacksamhet eller kärlek. De kan läsas upp vid begravningen, skrivas i ett kort, på blommor, i en dödsannons eller på ett minnesblad.

Så skickar du kondoleanser vid dödsfall

Kondoleanser skickas oftast kort efter att du fått veta om dödsfallet. Det kan ske på flera sätt, beroende på din relation och situationen. Du kan välja att:

  • Skicka ett kondoleanskort
  • Skicka blommor med hälsning
  • Lämna en hälsning i ett minnesrum
  • Skicka ett sms, e-post eller meddelande på sociala medier (om det passar sammanhanget)
  • Lämna en kondoleans i samband med en minnesgåva

 

Exempel på kondoleanser till anhöriga

Att uttrycka deltagande i sorgen kan kännas svårt, men även några enkla ord kan ge stort stöd. Här hittar du förslag på kondoleanser du kan skicka till de anhöriga – som kort, med blommor eller i samband med en minnesgåva.

• Tack för allt.
• Tacksam för den tid vi fick tillsammans.
• Tack för alla glada stunder.
• Tack för god vänskap.
• Tacksam för alla kloka ord.
• Tack för alla fina stunder vi fick dela.
• Jag är så tacksam att våra vägar korsades.
• Ditt ljus lever kvar i våra minnen.
• En varm tackhälsning för allt du var för oss.
• Tacksam för varje samtal och varje skratt.
• Du satte spår i våra hjärtan – tack för det.
• Din vänskap var en gåva.

• Vi tänker på er i den här svåra stunden.
• Vi delar er sorg.
• Våra tankar är med er.
• Jag tänker på dig.
• Vill bara att du ska veta att jag finns här om du behöver något.
• All vår kärlek till er.
• Jag delar din sorg och finns här när du behöver.
• Tänker på er och skickar all styrka jag kan.
• Det gör så ont att veta vad ni går igenom – jag är här.
• Vi är många som sörjer med er.
• I denna svåra stund är mina tankar hos dig.
• Jag kan inte ta bort sorgen, men jag kan stå vid din sida.
• Ett hjärta som känner med er.

• Jag kommer att sakna hennes/hans kloka ord och varma skratt.
• Vi saknar redan hennes/hans glada humör.
• Hon/han gav alltid ett fantastiskt stöd när jag behövde det.
• Jag minns hennes/hans förmåga att se varje människa.
• Hennes/hans energi och engagemang glömmer jag aldrig.
• Jag kommer aldrig glömma hennes/hans smittande skratt.
• Han/hon hade en särskild förmåga att få alla att känna sig sedda.
• En människa med så mycket värme och närvaro.
• Jag minns hennes/hans berättelser som alltid fick oss att le.
• Hon/han lärde mig mycket – inte minst om medmänsklighet.
• En klok röst och ett varmt hjärta – det är så jag minns henne/honom.
• Hans/hennes humor gjorde livet lite lättare.

Förslag på minnesord till den avlidne

Minnesord är ett sätt att hedra och minnas den som har gått bort. Här har vi samlat exempel som passar i dödsannonser, på blommor, minnesblad eller i tal vid begravningen – från korta hälsningar till mer personliga uttryck.

När du ger en minnesgåva skrivs ofta några rader på ett minnesblad som skickas till de anhöriga. Orden kan vara enkla och varma – en hälsning som visar din omtanke och hedrar den avlidnes minne.

• En sista hälsning.
• Sov i ro.
• Ett sista farväl.
• Du finns för alltid i vårt minne.
• I ljust minne bevarad.
• Mycket älskad, oerhört saknad.
• Vi kommer alltid att minnas dig.
• Ett ljust minne lever vidare.
• Till minne av en älskad vän.
• Din godhet lever kvar.
• Med värme i hjärtat bevarar vi ditt minne.
• Ett sista tack för allt du var.
• För alltid i våra tankar.
• I minnet lever du kvar med glädje och tacksamhet.
• Du lämnar ett tomrum men också ett varmt spår.
• Vila i frid och kärlek.

Blommor bär ofta med sig en sista hälsning. Det kan vara ett par korta ord som uttrycker kärlek, tacksamhet eller farväl skrivna på ett kort som följer med till begravningen.

• Tack för allt du gav.
• Du finns i våra hjärtan.
• Vi ses igen.
• Vila i frid, kära vän.
• Tack för alla ljusa minnen.
• Tack för kärlek och omtanke.
• Du finns kvar i våra hjärtan.
• Vi saknar dig.
• Ett sista farväl, kära du.
• Tack för glädjen du spred.
• Vila mjukt i ljus och frid.
• I våra hjärtan för alltid.
• Tack för att vi fick lära känna dig.
• En sista blomma i kärlekens tecken.
• Med sorg i hjärtat och tacksamhet i sinnet.

Att skriva minnesord till ett barn är kanske det svåraste av allt. Orden blir ofta enkla men starka – och bär på både sorg och kärlek.

• Ett litet liv lämnar ett stort tomrum.
• Du var här en stund – men för alltid i våra hjärtan.
• Vila mjukt, lilla vän.
• Tack för varje stund vi fick med dig.
• Ett barns leende försvinner aldrig ur minnet.
• Så liten, så älskad, så saknad.
• Ett litet liv, en evig plats i våra hjärtan.
• Du blev aldrig stor – men du betydde allt.
• Så liten, så älskad, så saknad.
• Ett barns leende lyser vidare i våra minnen.
• Du hann inte stanna, men du hann älskas.

Det finns också längre dikter och verser skrivna just för barn under Verser och dikter.

När en vän gått bort vill vi ofta uttrycka tacksamhet, gemenskap och saknad – ibland med en varm ton, ibland med humor eller kärlek.

• Du var mer än en vän – du var en del av mitt liv.
• Tack för alla skratt och sena samtal.
• Jag kommer sakna ditt sällskap varje dag.
• Vänskap som din glöms aldrig bort.
• Du lever kvar i alla våra minnen.
• Din vänskap har lämnat spår av värme.
• Tack för skratt, samtal och stunder vi delade.
• Du var en självklar del av våra liv – och kommer så förbli.
• En sann vän, i ljus och i mörker.
• Tacksam för varje steg vi gått tillsammans.

För en kollega som gått bort passar det ofta att uttrycka respekt, uppskattning och gemenskap, särskilt om man arbetat nära.

• Du gjorde skillnad – varje dag.
• Din energi och ditt engagemang kommer att saknas.
• Vi minns dig som en kollega med hjärta och humor.
• Ditt stöd och din klokhet lever kvar på kontoret.
• Vila i frid, kära kollega.
• Din närvaro spred värme på vår arbetsplats.
• Med respekt och uppskattning för allt du var.
• Du gjorde skillnad – varje dag.
• Arbetsdagarna blir inte desamma utan dig.
• Du var mer än en kollega – du var vår vän.

Vackra verser och dikter kan bära det vi har svårt att uttrycka själva. Här är några exempel som ofta används vid begravning:

• Du går ifrån oss, men är ej borta – i våra tankar du lever kvar.
• Minnen som rör vid vårt hjärta går aldrig förlorade.
• Tack för vad du givit, tack för vad du var. Tack för ljusa minnet som du lämnat kvar.
• Sov till vindarnas smekande sång. Sov i underbar frid.
• Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans.

• Din hand har slutat smeka,
din röst har tystnat nu.
Men i vårt hjärta lever,
minnet av just du.

• Vi går inte samma väg,
men våra steg bär minnet
av den tid vi vandrat tillsammans.

• När ljuset slocknar,
tänds minnet.
När hjärtat sörjer,
viskar kärleken kvar.

• Ditt skratt finns kvar i vinden,
ditt steg bland trädens sus.
Och fast du inte syns mer,
är du alltid nära – just precis där du var.

• Du fattas oss –
men bor i varje andetag av vår saknad.

• Den som älskats glöms ej bort.
Du lever kvar,
i hjärtat vårt.

• Tack för kärleken,
tack för allt.
Vi bär dig vidare.

• Så liten du var,
så älskad du blev.

• Ett liv så kort –
men evigt kvar.

• Ett andetag, ett hjärtslag,
en hand så mjuk och varm.
Du stannade en stund hos oss,
sen vilade du i famn.

• Inget barn ska behöva dö.
Men du lämnar oss ändå
med mer kärlek än vi visste
att vi kunde bära på.

Vill du skriva något längre och mer personligt finns det även vackra dikter av svenska poeter som lämpar sig som minnesord, till exempel av Kristina Lugn, Nils Ferlin, Barbro Lindgren, Tomas Tranströmer och Edith Södergran.